tisdag 31 januari 2012

Suunnistusvetoja

Tänään ohjelmassa oli suunnistusvetoja kovalla tai melkein ylikovalla vauhdilla. Hannu oli suunnitellut neljä viuhkaa sisältäen hajontaa. Viivalla olivat meidän lisäksi Hannu ja Kiril. Jokainen veto juostiin yhteislähdöllä ja maalissa kasattiin porukka yhteen, jonka jälkeen mentiin seuraavalle viuhkalle. Maasto oli erittäin hyvä tämänkalteiselle harjoitukselle. Radoilla oli melko paljon suunnanmuutoksia, joten piti olla tarkkana koko ajan. Silti maasto ei ollut liian vaikea, eli pystyi pitämään tosi kovaa vauhtia.

Fredricillä sekä suunnistus että vauhti olivat koko ajan kohdillaan, ja hän oli nopein jokaisella vedolla. Minulla harjoitus meni ihan hyvin ottaen huomioon että päivän harjoitus oli ensimmäinen kovavauhtinen harjoitus juosten yli kuukauteen pohjevamman takia. Lähtöviivalla oli kaksi miestä Paimion Rastista ja kaksi Kalevan Rastista mutta alla oleva kuva osoittaa ehkä jotain muuta? :)

Bulgarian national team?




måndag 30 januari 2012

Dagsutflykt söderut

Idag körde vi cirka 40 minuter söderut och drog två orienteringsträningar i fin sanddynsterräng. Mellan träningarna åt vi en lätt lunch som vi hade med, köpte glass, drack kaffe och chillade på stranden. Den första träningen var en vanlig längre bana och den andra bestod av fyra korta slingor tekniskt krävande orientering. Terrängen hade färre stigar än här närmare och bottnen var risigare på grund av att någon hade gått lös med motorsåg lite här och där och glömt att plocka efter sig. Här i Portugal finns det en sådan regel att människorna varje onsdag får gå ut i skogen och plocka ris som ligger på marken. I denna terräng skulle byborna verkligen hitta ved många onsdagar i rad.

Båda sprang träningarna med rätt lugn fart eftersom vi tänkte köra en hårdare träning imorgon. Vädret var som vanligt fint mitt på dagen och på stranden var det skönt eftersom det nästan inte blåste alls. På kvällen sysselsatte vi oss med att försöka ta reda på hur man tillreder en griskulting. Hannu köpte nämligen en hel griskulting som vi gjorde vårt bästa med att tillreda. Som jägare fick jag tillfälligt agera slaktare. I skrivande stund återstår det ännu att se hur tillredningen lyckades. Vi väntar med spänning. Här under kan ni se några bilder från stranden.

Vart tog bollen vägen?

Strandfotboll

Tillfälliga slaktaren

Terveisiä PR-väelle

Bredbent pose

Daniel aka Roberto Carlos

Daniel aka Seppo Räty

Fredric aka Jan Zelezny



(S)talkO

Igår på förmiddagen gjorde vi en slags träning som vi i Paimion Rasti har prövat på några gånger tidigare i år och som verkat intressant. Den kallas talkO och går ut på att en i gången berättar för den andra vad man förväntar sig se i terrängen. En fungerar som "ledare" och meningen med att förklara högt för varandra är att ledaren bättre ska förstå hur den andra egentligen tänker när denne orienterar. Efteråt kan man sedan gå igenom vad löparen såg var och peka på om man till exempel vid vissa partier kunnat förenkla bättre, eller om man missat någon viktig enskild punkt in till kontrollerna. Dessutom är det bra för löparen själv att verkligen tvingas till att ha en plan för hur man ska springa hela tiden.

Vi kunde knappast ha fått en bättre ledare, eftersom Pasi kom med på träningen. Daniel började och förklarade fram till den sjunde kontrollen. När man sprang efter och följde med kändes det lite som om Daniel vore en jakthund på drev. I början gick det lite knaggligt när han väckte på nattspår, men direkt efter den fjärde kontrollen fick han upp viltet. I detta fall kanske viltet var en råbock eftersom drevet gick med så bra fart rakt framåt. Munnen gick oavbrutet och framförhållningen var god. Med en sådan orientering klarar han sig säkert bra i tävlingarna, det gäller bara att få riktningen och planeringen av sträckorna att stämma ännu lite bättre så är  risken mindre för småbommar som de i början av banan.

Efter det var det min tur att orientera från den sjunde till den tolfte kontrollen. Det gick faktiskt helt bra, orienteringen var kanske bäst under kontroll hittills på lägret. Det jag kunde tänka på är att vidga synfältet ännu lite till och fånga upp fler detaljer på sidorna. Dessutom kunde jag tillåta mig själv att förenkla ännu lite mera i mitten av sträckorna. Från den tolfte kontrollen orienterade sedan Pasi. Det som jag mest av allt kom att tänka på när jag sprang efter honom var i hur hög grad orientering egentligen är att göra saker och ting lätt för sig. När det gäller förenkling och att utnyttja all slags information som hjälpmedel vid orienteringen har man ännu mycket att lära.


Vår rutt (Pasis gps) på talkO-träningen


På kvällen körde vi den redan legendariska rock-jumppan under ledning av Hannu. Programmet är effektivt för hela kroppen och det är kul att göra styrketräningen i takt till musiken. Här under en del stilprov från några av övningarna.








lördag 28 januari 2012

Långlänk i bergen

Efter att starten blivit aningen fördröjd i väntan på att damerna skulle komma i mål i skid-FM i Keuruu, startade vår Wolkswagen minibuss och körde iväg in i landet till ett område med betydligt mera berg än här nära kusten. Daniel, jag och Hannu körde en längre löplänk i betydligt mer kuperad terräng än vi är vana med hemma i Österbotten. Vi klev av skjutsen vid foten av berget och efter det väntade en rejäl uppförsbacke. De första drygt 10 kilometrarna gick uppför hela tiden, med undantag av en kort sträcka vid en platå ungefär halvvägs upp. Väl uppe befann vi oss på 1070 meters höjd.

Därefter sprang vi uppe på bergpartiet och möttes av olika sorters vyer. Först passerade vi ett stort område med vindmöllor. Sedan väntade lite småkuperad skogs- och bergsterräng där vi hade sällskap med några flockar kor som gick omkring. Efter det sprang vi igenom några byar, varav en var av det egendomligaste slaget man någonsin har sett. Runtomkring fanns ett nätverk av små åkerlappar inramade av stenmurar. Själva byn kunde lika gärna vara tagen ur en film om medeltiden. Vi sprang på extremt smala kullerstensgator där kor, höns, får och hundar rörde sig fritt mellan de små husen. Några människor såg vi inte till.

Till slut sprang vi via ett av landets största vattenfall, som var ca 60 meter högt. I sänkan ovanför vattenfallet var det en mäktig utsikt över dalen nedanför. Det var nästan så man blev lite höjdrädd när man klättrade på klipporna för att komma dit. I vilket fall som helst var det en mäktig upplevelse. Länken tog 2 timmar och 25 minuter och mätte ca 25 kilometer. På vägen hem stannade vi i byn nedanför berget och åt grillad kyckling vid en lokal restaurang. I morgon fortsätter programmet med ett pass styrketräning och en orienteringsträning med talkO-tema.



                                                                       På väg upp

                                                                   Toppen hägrar

                                                           Välkommen till medeltiden
                               
                                                                     Farthinder

                                            Fredric tillsammans med byns hövding med fru

                                                               På väg till vattenfallet
                                                           Fin utsikt ovanför vattenfallet
                                                                   Daniel poserar

                                                                Fredric poserar

fredag 27 januari 2012

Rantaleijonat lenkillä

Aamupäivällä otin rauhallisesti niin että jalat saivat levätä ja keskityin huomiseen, silloin on nimittäin pitkä-lenkki vuoristossa. Fredric kävi tekemässä suunnistusvetoja Pasin, Minnan ja Kirilin kanssa. Tarkoitus oli vetää VK1 vauhdilla mutta peitteinen maasto ja pelkistetty kartta teki sen että oli hankalaa juosta kovaa virheittä. Loppua kohti tekniikka ja kartan ymmärtäminen paransivat ja viimeiset vedot meni jo ihan hyvin.  Yllätävän vaikeeta täällä on meidän mielestämme, varsinkin kovassa vauhdissa.








Illalla oli tosi hieno kevyt harjoitus. Mentiin autolla hiekkarannalle ja juostiin siellä 35 min. Tosi hienoa oli juosta hiekassa aurikoisessa kelissä. Lenkin jälkeen tultiin majoitus-paikalle ja vedettiin kevyt kuntopiiri. Lopuksi haluamme toivottaa kaikki suomenkielisetkin ystävät tervetulleeksi, vaikka te olette varmaan jo lukeneet meidän ruotsinkielisiä tekstejä (parempi ruotsin opetus kuin pakkoruotsi :) ). Tästä lähtien yritetään muodostaa muutaman tekstin viikossa myös houno-soumella.

torsdag 26 januari 2012

Löpteknik och hopp



För att få in lite positiv energi i bloggen efter morgonens miss, lägger vi här in några bilder från eftermiddagens löpteknik- hopp- och snabbhetsträning. Denna gång gick träningen betydligt bättre. Den största utmaningen var att fånga hopparna på bild, det ville bli lite suddigt i farten :)










Det går inte alltid som man tänkt sig

Idag på förmiddagen skulle vi göra en hårdare träning med 4x10 min orienteringsintervaller. Inför träningen tyckte vi att allt borde vara okej. Vi hade fyra slingor som borde ta lite över 10 min styck. Vi tänkte springa 10 minuter på slingorna och jogga slutet som återhämtning. Vi tyckte att planeringen borde vara tillräcklig. Men tydligen inte. Träningen blev ett hårt och klockrent stolpskott av kaliber 30-06.

Eftersom träningen var rätt nära, cyklade vi till träningen. Att det började regna under färden dit störde oss inte så mycket. Problemen började dock redan när vi lämnat cyklarna och skulle springa till startplatsen. Ingen av oss fick kartan att stämma och allt blev lite svårare av att stigarna lämnats bort från kartan. Det visade sig att vi redan från början kommit in i området tidigare än vi hade trott. Nåja, efter en stunds yrande fick vi dock läget under kontroll och hittade startplatsen och kunde börja på.

Fiilisen var ändå på topp när vi startade. Fredric for ut med ett 30 sekunders försprång till Daniel. Till den första kontrollen gjorde Fredric ett litet misstag och såg att Daniel nästan var ikapp. Detta skulle dock bli den sista gången på cirka 30 minuter som de båda atleterna såg varandra. Härefter började en rätt spännande historia.

När 10 minuter gått, avslutade Fredric det första draget och joggade runt de sista kontrollerna av banan. Vid samlingskontrollen väntade ingen Daniel, vilket till en början inte verkade så underligt. Det som däremot var mer konstigt var att kartorna från de andra slingorna även var försvunna. Så småningom började dock Fredric ana oro över att Daniel aldrig började komma tillbaka. Efter att ha väntat nästan 15 minuter började han på allvar oroa sig över att något skulle ha hänt. Han var redan på väg att springa banan baklänges för att hitta Daniel när denne plötsligt dök upp från fel håll. Vad var det egentligen som hade hänt?

Förklaringen på allt det onda får sin början av att Daniel inte heller hittade den första kontrollen direkt och därmed fick han aldrig kontakt med Fredric. När 10 minuter hade gått, joggade han till skillnad från Fredric direkt till samlingskontrollen och hann dit före honom. Denna terräng är sådan, att allt ser rätt likadant ut, vilket kanske kan förklara Daniels beteende under de närmaste minuterna. Det som hände var nämligen att Daniel blev fundersam när inga kartor fanns på samlingspunkten och därför trodde att han kommit till fel ställe eftersom han under joggningen inte följt med på kartan så noga. Därefter räcker inte hans verbala uttrycksförmåga till att beskriva vad som försiggick i hans hjärnkontor. I alla fall fortsatte han att söka efter en samlingspunkt MED kartor inom det närmaste området. Efter en stund kom han dock fram till att den första platsen ändå varit den rätta, varefter han återvände dit och träffade på Fredric.

Av detta kan man dra slutsatsen att resten av träningen inte heller blev så lyckad. Dessutom saknade vi kartorna till de två sista slingorna, som någon "kylähullu" i skogen stulit. Trots att detta var beklagligt, lönar det inte att gräva ner sig för mycket. Vi har ännu gott om tid att genomföra många lyckade träningar här i Portugal och ännu fler ska genomföras där hemma ännu före säsongen börjar. Vi tar nya tag efter detta olycksfall i arbetet och fortsätter dagen med löpteknik och kortare spurter på kvällen.

onsdag 25 januari 2012

Allt har en början


Vi har länge funderat på att starta en egen blogg där vi, både för vår egen skull och kanske också till glädje för andra, skulle berätta om det som tar upp en stor del av vår tid- nämligen orientering. När vi nu inledde vårt månadslånga träningsläger i Portugal slog vi slag i saken och startade denna träningsblogg. Här är det tänkt att ni kan följa med vår träning och annat som vi håller på med. Hoppas ni vill följa med oss framöver och det är fritt fram att kommentera våra skriverier.
Som det kanske redan framgick, befinner vi oss i nuläget långt borta från snön och halkan i Finland. Igår tisdag den 24.1 lyfte vårt plan från Helsingfors och cirka tretiden kom vi fram till Vagos nära Porto i
Portugal, där vi kommer att befinna oss ända tills den 21.2. Här har Hannu Airila och Jonne Lehto skapat ett ”Total training center” och vi är glada över möjligheten att få träna här tillsammans med några av Finlands allra bästa orienterare. Förutom vi två, Hannu och Jonne är för tillfället även Pasi Ikonen, Minna Kauppi och Antti Nurmonen här och tränar. Senare idag väntas ännu Kiril Nikolov anlända. Dessutom har vi även en massör från Finland med oss, som sköter om att våra muskler hålls i träningsskick.

Efter gårdagens resa tog vi en mjukstart med bara en löplänk ner till Atlantkusten, där vi gjorde lite rörlighetsövningar medan vi tittade på vågorna. Ner till havet är det cirka 8 km en väg från vår inkvartering. Idag gjorde vi lägrets första orienteringsträning tillsammans med Pasi och Minna i Mira. Vi sprang i rätt lugn fart genom banan på 10,8 km. Kul att få orientera på barmark igen för första gången på länge. Ikväll väntar lite Rocky-jumppa med Hannu och imorgon ska vi genomföra får första hårdare träning, längre orienteringsdrag med budkavletema och jaktstart ut på varje slinga. Här under kan ni se banan och Fredrics rutt från dagens orienteringsträning.


Fredrics rutt